Ett litet halmstrå

Sitter här och skakar. Försökte skriva förut, men handstilen såg närmast ut som om den skulle göra reklam för en rysare. Fick avslag från Försäkringskassan idag, trots komplettering och det nya läkarintyget.

Hjärnan blev först helt blank, sedan kom alla frågor kring ekonomin rasande. Innan domedagstankarna hann komma ända till att nu går det åt h****te, kom B utspringande i köket glad som en lärka. Med ett ”Hur mår du idag då mamma?” dansade han ut i skuggan på altanen. Svaret kom genast och utan att jag behövde tänka: ”Bara bra och hur mår du?”. Blev förvånad själv över hur glad jag lät. Fick ett leende till svar och så fastnade han i ett Youtube-klipp.

Jag satt och betraktade min son genom fönstret där han satt hopkurad på bänken och småskrattade för sig själv samtidigt som han nöp sig i läppen. En godhjärtad, klok och fenomenal liten pojke med solblekt hår som håller på att växa upp. En pojke som när han är på topp skriker I’m the king of the world! och när han rasar ifrågasätter varför han ska leva.

Tog upp telefonen igen för att ringa till handläggaren av ärendet. Efter ett långt samtal där vi båda två både talade och lyssnade fick jag ett litet halmstrå. I grunden hade de hakat upp sig på en datumangivelse i ett av läkarintygen och med min förklaring och ett ”aha” fick jag rekommendationen att begära omprövning. Jag tackade och tackade och tackade, la på luren och började skaka.

2 svar till “Ett litet halmstrå“

  1. Att vi föräldrar till barn med NPF måste krigs om allt?….. vem orkar det vi gör varje dag? Jag får ofta frågan: Hur orkar du? – Ja, har jag något val? Klart man gör allt för sina barn , men på vems bekostnad? Stor kram❤️❤️❤️

  2. Ja, det känns verkligen som om man krigar på alla fronter ibland! Men hur trött man än är så gör man ju allt man kan för sina barn! Kram!! ❤️❤️

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: