Hur förhåller du dig till stress?

Den utlösande faktorn för mig kan i stort sett vara vad som helst, men risken ökar avsevärt när jag har för mycket omkring mig. Jag tappar fokus, glömmer saker, blir lätt irriterad och är konstant trött. Vaknar mitt i nätterna och trots att munnen smakar metall, går det inte att somna om. Kroppen värker, händerna skakar och pannan känns svullen – och det är bara på insidan.

All uns av kreativitet försvinner.

Tanken på att vara stressad gör mig ännu mer stressad. En tid i livet, när min ekonomiska situation var avsevärt mycket sämre än vad den är nu, fick jag en kraftig ångestattack varje gång räkningarna skulle betalas. Än idag känns ett märkbart påslag när bankdosan åker fram, trots att både inkomster och utgifter nu är påverkbara.

Att förlora framförhållningen och med det också översikten är det som stressar mig mest med att vara stressad, för tänk om jag missar något? I den situation vi har med alla pågående kontakter behöver någon ha koll. Då går det inte att veckohandla med bara en handfull saker uppskrivna på listan och väl hemma fortfarande inte veta vad man ska laga för mat.

Det som skrämmer mig mest är hur lätt barnens mående påverkas av min stress. Trots att de är tonåringar och allt som oftast både är förbannade på mig och i varierande grad skäms över mig är de helt klart fortfarande beroende av pepp, motivation och närvaro.

Stressen sticker hål på alla ballonger och det funkar helt enkelt inte för oss.

Efter en och en halv vecka tillbaka på 75 % är nivån fortfarande på tok för hög, så stora blev effekterna av mitt korta heltidsexperiment. Att ha nått insikten av att vågorna blir lugnare om jag inte sprattlar så förtvivlat är dock ett framsteg och jag hoppas att vi snart kan bryta ny mark igen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: