På andra sidan jul

Lördagen innan julafton överraskade B med frukost på sängen klockan kvart över fyra. Samma kväll låg han i sin säng och sjöng julsånger för full hals, alldeles för pirrig för att kunna somna. Precis som det ska vara så där dan före dan före dopparedan. 🙂

Veckan innan justerades medicinen och med god vana av att behöva bocka av listan med biverkningar förväntade jag mig en rejäl dipp. Försökte jobba undan så mycket jag bara kunde på jobbet om, eller snarare när, jag skulle få gå hem. Allt var förberett, men den förväntade störtdykningen uteblev, i alla fall för B.

Någon krasch blev det väl inte direkt för mig heller, men jag tog mig inte upp. Så medan B surrade runt bland bergstopparna låg jag som en trasa någonstans på dalbotten. Det fanns absolut ingen energi kvar.

På nyårsafton åkte både tomtar och julgranar ut i garaget. Det var förutsättningen för att kunna gå till jobbet igår. Inte bara det att jag faktiskt tog mig genom storhelgerna, utan viktigast av allt, det fanns absolut INGA måsten som släpade efter.

Ny termin, nytt schema, nya strategier och nya möten. Inget i ryggsäcken utan bara att se framåt. Jag är trött, alldeles för känslosam, men också väldigt tacksam för den hjälp och stöttning vi faktiskt får.

Det går knackigt framåt, men jag tar en dag i taget. Bokstavligen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: